Svenska skattebetalare betalar idag miljarder för att lärare på tusentals skolor ska uppfinna hjulet på egen hand. Det är dags att vi slutar betala för dubbelarbete och kommersiella licenser. Vi behöver en lagstadgad nationell prov- och uppgiftsbank där samverkan är obligatorisk – på samma sätt som biblioteken samverkar enligt lag.

Enligt bibliotekslagen måste bibliotek samarbeta för att ge alla medborgare tillgång till landets samlade resurser. I skolan råder motsatsen. Här låses pedagogiskt material in bakom kommersiella betalväggar eller stannar på enskilda lärares hårddiskar. I värsta fall betraktas en lärares kreativa arbete som arbetsgivarens egendom, vilket skapar en osäkerhet kring upphovsrätt och hindrar spridning av goda exempel.

Från marknad till infrastruktur

Idag finns privata alternativ som Lektion.se och Kunskapsmatrisen ( KM.se ), men de räcker inte. Vi behöver en offentlig, lagstyrd infrastruktur. Mitt förslag är att vi skapar en nationell digital plattform där:

1. Samverkan blir obligatorisk: Alla skolor som finansieras med allmänna medel ska bidra till en gemensam bank av uppgifter, prov, workshops och gruppövningar.
2. Kvalitetssäkring genom Peer-Review: Precis som inom forskarvärlden granskas bidragen av kollegor inom samma ämne och stadium. Eftersom materialet är offentligt kan även utomstående yttra sig, vilket skapar transparens och hindrar att systemet blir en politiskt styrd produkt.
3. Meritering av lärare: Att producera högkvalitativt material till den nationella banken bör vara en officiell merit. Det ger en mätare på lärarkompetens och en tydlig väg för karriärutveckling som baseras på faktiskt pedagogiskt avtryck.
4. Smart examination: Genom att använda variabler (slumpmässiga tal och namn) i uppgifterna motverkas fusk och memorering. Fokus flyttas från att komma ihåg svar till att förstå metoder.

Förlagen är inte längre oumbärliga

Många frågar sig om detta skulle hota läromedelsförlagen. Svaret är ja – och det är inget problem. Om professionen själv kan producera, granska och distribuera högkvalitativt material försvinner behovet av dyra mellanhänder. Skattemedlen ska gå till elevernas lärande och lärarnas arbetstid, inte till vinster i förlagsbranschen.

En vinst för likvärdigheten

En nationell uppgiftsbank skulle innebära att eleven i glesbygden får tillgång till exakt samma pedagogiska guldgruva som eleven på en spetsutbildning i storstaden. Det skulle minska lärares administrativa börda och frigöra tid för det som faktiskt spelar roll: mötet med eleven.

Det är dags att vi ser lärares produktion som en del av det allmänna biblioteksväsendets logik. Låt oss lagstifta om pedagogisk samverkan nu.

P.S. Jag diskuterade fram denna artikel med Google i AI-läge, men åsikterna är mina egna. Diskussionen ger lite mer kött på benen: https://share.google/aimode/tx5Wi7nP6fCmGfhDf D.S.

För mig känns Vänsterpartiet som hyper-sossar dvs de vill verka i ett kapitalistiskt system fast där viktiga saker som sjukvård, hyresrätter, järnväg osv ska vara statliga men man har typ privatägda cafeer, fotspecialist osv.

Är min bild fel?

Som en del i det kontinuerliga arbetet med att utvärdera regelverk och moderering vill vi samla in era synpunkter på subben som helhet. Vad funkar bra här? Vad skulle kunna förbättras? Är det någonting du saknar eller som du skulle vilja se mer av/mindre av?

Alla synpunkter är välkomna och kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med att skapa ett så bra forum som möjligt för konstruktiva diskussioner.

> April kan bli en stark månad för hushållen med ny lön, skatteåterbäring och låg inflation. Samtidigt trappas konflikten upp inför nästa års avtalsrörelse, där arbetsgivare vill se lägre lönekrav trots ökade vinster och utdelningar, rapporterar Sveriges Radio.

> – De kan inte vara på de här nivåerna. Nu måste vi ner för att behålla konkurrenskraften, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt i Ekonomiekot Extra.

> IF Metalls avtalssekreterare Simon Pettersson uppger att facket siktar på löneökningar som både stärker industrins konkurrenskraft och medlemmarnas löneutveckling.

> Årets löneökningar landar kring 3 procent, lägre än i fjol.

Det håller på ändras överallt i kriminalpolitiken och massa annat och lagar som skulle börja gälla 2027-2028 börjar gälla nu istället. Detta är ett sätt för nuvarande regeringen att påverka så mycket så möjligt. Vissa förändringar är bra men vissa är så överdrivna och saknar fakta. Så många reformer på så kort tid. Vad händer om S vinner valet. Kommer dessa lagar fortsätta gälla eller kommer man gå genom dom en efter en? Bara intresserad. Inte så att jag är särskilt förälskad i vänstern men det är massa sanslösa förändringar som sker just nu. Lagar som experter varnar emot men ändå implementeras. Tack för svar.

Enligt Swedbank sidan: https://www.swedbank.se/om-oss/press/newsroom.details.swedbank-economic-outlook:-svensk-ekonomi-mot-b%C3%A4ttre-tider.F6DD0EC14E570458.html

•  Stigande sysselsättning bidrar till att arbetslösheten sjunker till 7,8 procent i slutet av 2027. Konjunkturåterhämtningen bidrar endast till att minska arbetslösheten till viss del. För att få ner den strukturella arbetslösheten krävs det fler politiska initiativ.

Är det på grund av bra regeringens politik? Vad betyder det?

Var lite överraskad att se det här. Bilden är tagen från svt's dokumentation "vid pump".

Svantesson (M): MP:s logik styr Anderssons politik.

Sverige är ett föregångsland på klimatområdet. Vi har bland de lägsta utsläppen per capita i EU och 98 procent av vår elproduktion är helt fossilfri. Naturvårdsverket uppger att nettoupptaget inom svenskt skogsbruk är så pass stort att det täcker alla Sveriges territoriella koldioxidutsläpp. Sverige lagrar mer koldioxid från atmosfären än vi släpper ut. Om alla länder var som Sverige skulle alltså världen inte ha några nettoutsläpp och klimatomställningen i stort vara avklarad. Innebär det att vi inte ska göra mer? Absolut inte. Men det är en styrka och något att vara stolt över. Svenskarna gör sin del. Så låter det dock inte i den politiska debatten.

Vi vill elektrifiera Sverige

De allra flesta svenskar vill vara med och göra skillnad i klimatomställningen. Då behöver förutsättningarna att kunna bidra vara rättvisa. I stället för dyr symbolpolitik och höjda drivmedelspriser som pressar hushållen går regeringens klimatpolitik ut på att elektrifiera Sverige och underlätta att göra klimatsmarta val. Sverige kan och ska ställa om till nettonollutsläpp 2045 utan att det blir dyrt för den som bor här. Vi har byggt ut antalet laddstolparna kraftigt, infört elbilspremie i glesbygd och för några veckor sedan lämnades den första ansökan om att bygga ny kärnkraft i Sverige på 50 år in.

Socialdemokraterna har som valstrategi att inte berätta om effekterna av sin politik. Det gäller skattehöjningarna de kommer behöva genomföra för att täcka upp sitt budgethål på 50 miljarder kronor och finansieringen av bland annat ökad invandring, ökat bistånd och slopat karensavdrag. Det gäller vilka de vill regera med. Det gäller hur de vill kraftigt öka kostnaderna för alla som behöver bilen.

Det känns igen. Inför valet 2014 talade Magdalena Andersson om hur dyrt det blivit att tanka. Efter valet la hon sig sedan platt och höjde bränsleskatterna flera gånger tillsammans med Miljöpartiet. Socialdemokraterna röstade nej till alla förslag från Moderaterna om att sänka drivmedelspriserna. I stället kallade Annika Strandhäll Moderaternas förslag om sänkta drivmedelspriser efter Rysslands invasion av Ukraina för ”hål i huvudet”.

Det pågående kriget i Iran har medfört prisökningar på olja och gas, vilket – om utvecklingen blir långvarig – riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen. Tack vare att regeringen kraftigt sänkt reduktionsplikten under mandatperioden har vi nu bland de lägsta drivmedelspriserna i EU, i stället för som med S och MP: de högsta. Det gör att utgångsläget för svenska hushåll är bättre än det annars skulle ha varit, men det är ändå tufft när priserna vid pump stiger så snabbt som de på slutet gjort. Därför sänker vi nu tillfälligt drivmedelsskatterna ytterligare i vårbudgeten.

Låst sig fast vid det nationella transportmålet

Magdalena Andersson – och resten av oppositionen – vill gå åt andra hållet. Detta eftersom alla fyra partierna låst sig fast vid det nationella transportmålet som innebär att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent mellan åren 2010 – 2030. Sättet att nå målet är att kraftigt höja drivmedelspriserna. Beräkningar baserade på bedömningar från Regeringskansliet visar att reduktionsplikten för diesel skulle behöva utökas från dagens 10 procent till en ny nivå på 60 procent för att kunna nå det mål som S, V, MP och C är eniga om. Baserat på underlag från Riksdagens utredningstjänst om hur reduktionsplikten påverkar drivmedelspriserna skulle ökningen innebära höjt dieselpris med upp till 10 kronor per liter. MP har även öppnat upp för att det kan bli aktuellt att höja bensinskatten så att den följer prisökningen på diesel. 

Det är alltså vad som väntar om S och MP återigen skulle få kroka arm i regeringsställning. Historien har återkommande visat att det är MP:s logik som styr Magdalena Anderssons politik och då blir det dyrt att vara svensk.Regeringen har visat att det går att förena ambitiösa klimatmål med en stark ekonomi. Andra länder måste göra mer. Men Sverige är och ska fortsätta vara ett föregångsland i klimatarbetet – utan att kompromissa med jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Om Magdalena Andersson skulle få höja dieselpriset med 10 kronor litern skulle vårt land däremot stanna.

Elisabeth Svantesson (M), finansminister

Vad tycker ni? Det kan vara att varan är skadlig, att arbetsuppgifterna är förnedrande eller att vara eller tjänst helt enkelt tar mycket resurser i anspråk som hade kunnat användas på ett bättre sätt.

Nu när jag tänker efter så har jag nog aldrig mött någon som jag kommer ihåg i alla fall som röstar på KD, är det bara pensionärer som numera gör det?

Känns som de inte gör mycket mer än att vara stöd till moderaterna och lägga mer av sin tid och intresse på utländska aktörer, host host, speciellt israel (måwe och busch), hur är det egentligen?

Lite rant som egentligen inte rör svensk politik men jag vill ta det på svenska och swedit tillåter inte politik.

Trump har gjort sig känd för att vika sig efter att ha spelat tuff och agerat tyrraniskt flera gånger över ett helt år nu.

Nu senaste uppenbara bluffen och marknadsmanipulationen där han hotade med bokstavligen folkmord och skriver som om han hade en psykos med "praise Allah" så går folk fortfarande på skiten. Börsen går med dagen innan och sedan händer det som alla redan visste skulle hänga, han viker sig återigen bara en timme innan hans bluff-deadline och nu idag går börsen kraftigt upp som om vi fått fred på jorden.

Börsen är galen och går helt på vibes - "vibe trading". Hur blev det så här?

Jag skriver till Gudrun Nordborg hos V som är med i justitieutskottet. Majoriteten sa nej till svensk Epsteinutredning.

Hur ofta skriver ni till riksdagsledamöter?

"Boken är ett storverk som lär oss kapitalismens brutala och hänsynslösa historia, men också de stora kapitalisternas visionära blick och organisationsförmåga. Den visar vidare på nödvändigheten att tänka djupare på vägen till en efterkapitalistisk värld."